Frukostmöten

Frukostmöten 2018



Välkommen till 6 intressanta onsdagsmorgnar kl 9-10 hos Sandviks Fisk & Kök!


Entré: Medlemmar i Öland Kust till Kust Intresseförening 50 kr, övriga 70 kr.


Kaffe/te och smörgås mm finns att köpa från restaurangen.


Vid tjänligt väder är vi på uteserveringen, annars inomhus.


Välkommen!

Programmet kan du läsa nedan, eller ladda hem som PDF

27 juni

Hagelstad Getgårdsmejeri

- god djurhållning, glada getter, hälsosam mjölk

Annika Bullus, VD och visionär



Mer information


GO AT Hagelstad Getgårdmejeri

REFERAT


Sol, ost och getter


I ljum bris och strålande sol startade Öland Kust till Kust Intresseförening säsongens frukostmöten på uteserveringen vid Sandviks Hamn & Fisk. Premiärgäst var Annika Bullus, VD och visionär vid Hagelstad Getgårdsmejeri.


Ett 60-tal åhörare lyssnade uppmärksamt när en mycket engagerad Annika berättade om sitt livskall att arbeta med getter. Hon var 17 år när hon första gången drack getmjölk och den smakupplevelsen bär hon fortfarande med sig när hon idag basar över 300 getter på sin renoverade gård i Hagelstad.


En varm kärlek till djur genomstrålar Annikas arbete där hon tillsammans med sin lovordade personal koncentrerar sig på djurhälsa, produktion och modernisering. Djurens välmående står i fokus. Därför är till exempel getstallet nyrenoverat med ett musiksystem som getterna gillar. Mozart är favoritmusiken. Även den nyinstallerade massageborsten är populär.

-Våra 160 mjölkande getter producerar cirka 320 liter mjölk om dygnet som vi tar till vårt mejeri och gör ett tjugotal pastöriserade getmjölksprodukter som ost, mjölk, yoghurt, kvarg, grädde, smör, bredbar creme och den stora nyheten för året: glass, berättade Annika.


Hagelstads Getgårdsmejeri har under de senaste åren utvecklats till en modern anläggning som välkomnar besökare från Europas alla hörn. Väl värt ett besök alltså, och kika gärna in på killingarna som vandrar fritt med sina mammor i getstallet. Annika har till och med låtit bygga en balkong så att åskådare kan få överblick och förundras av getternas njutbara liv.


Nästa onsdag lyssnar vi till Börje Ekstam, fil. dr. Limnologi som berättar om Ölandsmyren Knisa mosse som fredades av en internationell kioskvältare.


Text och bild Elisabeth Öhman


4 juli

Knisa mosse

- Ölandsmyren som fredades av en internationell kioskvältare

Börje Ekstam, fil.dr. Limnologi


Mer information


Knisa mosse - Länsstyrelsen i Kalmar län


"Sjösänkningar och blodfärgat vatten" (Naturskyddsföreningen Öland)


REFERAT


Fullsatt för Knisa mosse


Det var fullsatt på uteserveringen hos Sandviks Fisk & Kök när Börje Ekstam, fil. dr Limnologi, berättade om Knisa mosse – Ölandsmyren som fredades av en internationell kioskvältare.


Knisa mosse är en av Ölands få odikade våtmarker av stor betydelse för både växter och djur. Historien berättar att Kung Gustav V:s läkare Axel Munthe delade drottning Victorias starka engagemang för djur och natur och tillsammans arbetade de för att Knisa mosse skulle fridlysas som naturskyddsområde under namnet Drottning Victorias fågelskyddsområde.


Med åren har mossen växt igen med ag och buskar, de öppna vattenytorna minskat och häckfåglar som svarthakedopping, svarttärna och årta försvunnit. Det lär ha funnits gädda i mossen under hela 1900-talet. Idag finns ett stort bestånd av sutare i mossen, hur de kommit dit är en gåta då mossen saknar både tillflöden och utlopp. Inplantering är en bra gissning. I början av 2000-talet fanns 50-200 kilo sutare per hektar, vilket innebar en biomassa på upp till 2 ton. Reduktionsfiske har skett men har fått avbrytas då nya upphandlingsregler införts. Numera söker man att genom slåtter få fler öppna vattenytor i mossen. Förhoppningen är att få tillbaka den forna fågelrikedomen.


Det här var det andra av sommarens sex frukostträffar i arrangemang av Öland Kust till Kust Intresseförening. Nästa onsdag lyssnar vi till Rikskonserters före detta chef Björn W Stålne när han berättar, förklarar och spelar mycket musik på temat ”Måste man vara expert för att lyssna på klassisk musik?”


Text och bild Elisabeth Öhman


Måste man vara expert för att lyssna på klassisk musik?

Björn W Stålne, f.d. chef för Rikskonserter, berättar, förklarar och spelar mycket musik.



”Ofta har jag fått frågan om man måste vara expert för att lyssna på klassisk musik”, säger Björn Stålne, som har ett helt yrkesliv i musikens tjänst


- alltifrån musikklasser, musikgymnasium, Kungl. Musikhögskolan till

tjänster som kyrkomusiker, chef för Musikradion i P2, rektor för Operahögskolan till VD för Rikskonserter.


"Och alltid har jag känt mig som en missionär, när jag svarat på frågan - lyssna och  njut. Var och en har ju rätt att bestämma själv om musiken är bra eller dålig. Dessutom tycker man olika från gång till gång beoende på sinnesstämning eller miljö.”


Frukoststunden i Sandvik kommer att innehålla mycket klingande musik - vacker och ful - och en hel del berättelser och förklaringar om det vi ska lyssna till - allt från sommarölänningen ochTrosnäs-bon Björn.


Men han kommer också att förklara vem som i tidigare generationer varit musikens störste fiende.



Mer information


Om Björn W Stålne


Musiken en maktfråga, Smålandsposten 7 januari 2010


REFERAT


När Sandvik blev en katedral


- Det är fantastiskt att vara här i Sandvik och lyssna till klassisk musik. Det låter nästan som i en katedral.


Så beskrev Björn W Stålne välljudet på uteserveringen vid Sandviks Fisk & Kök när Öland Kust till Kust Intresseförening bjöd in till frukostträff på temat ”Måste man vara expert för att lyssna på klassisk musik”?


Nej, det behöver man inte, menade Björn. Och han om någon vet vad det betyder. Som Rikskonserters före detta chef, tillika rektor för Operahögskolan och chef för Musikradion i P2 (och dessutom sommarölänning och Trosnäs-bo) har han ett välstämt musiköra.


Björn lotsade oss smidigt igenom en melodisk komposition av känd tonkonst från klassiska örhängen, vaggvisor och intermezzon. Den tidlösa musikens klanger illustrerades av Björns egna favorittonsättare Mozart, Tjajkovskij, Bach tillika Alvén och Stenhammar.


Nästa onsdag hamnar konsten och språket i ett miniatyrperspektiv då journalisten Anders Marell kåserar på temat ”Måste tavlor ha ett namn?”


Text och bild Elisabeth Öhman


11 juli

Måste tavlor ha ett namn?

- Konsten och språket i ett miniatyrperspektiv

Anders Marell, journalist

REFERAT


Måste tavlor ha ett namn?


Den frågan besvarade journalisten Anders Marell mycket utförligt när han besökte Öland Kust till Kusts frukostmöte hos Sandviks Fisk & Kök. Vädret var obligatoriskt soligt denna onsdagsmorgon när vi fick veta mer om konsten och språket i ett miniatyrperspektiv.


Anders delade generöst med sig av ett blädderhäfte som gav åhörarna en djupare förståelse för vad en tavlas namn kan betyda för konstverket. Anders menade att ett namn, aningen i bestämd eller obestämd form, kan ge en uppfattning om konstnärens syfte med sitt motiv. Om en tavla till exempel får namnet ”Kust” kan den tolkas på ett sätt, om den får namnet ”Kusten” kan den tolkas på ett annat sätt. Hur betraktaren tolkar bilden kan styras av konstnärens språkval, men också av den personliga uppfattningen.


Nästa frukostmöte på onsdag den 25 juli lyssnar vi till Kerstin Fredlund, allmänläkare, med. dr. i livsmedelsvetskap och Susanne Eriksdotter, lantbrukare, Isgärde Kvarn när de kåserar om vetets historia och Ölandsvetets potential på temat ”Från mångfald till enfald… och åter?”


Text Elisabeth Öhman


Journalisten Anders Marell med tavlan Vårvinter Kolstad, som Erich Schwandt målade i mars 1979, och som fungerade som illustrativt exempel på frukostträffen.


Foto Torbjörn Cederholm


18 juli

Från mångfald till enfald … och åter?

- om vetets historia och Ölandsvetets potential

Kerstin Fredlund,  allmänläkare, med. dr. livsmedelsvetenskap

Susanne Eriksdotter, lantbrukare, Isgärde Kvarn


Mer information


Vetets historia och lite om gluten


www.hiddeningrains.se


www.allkorn.se


wwwgardensgoda.se/olands-vete

Kerstin Fredlund

Susanne Eriksdotter

Foto: Karin Sjödahl

REFERAT


Fritt fram för Ölandsvetet!


Onsdagens frukostträff samlade en fullsatt uteservering hos Sandviks Fisk & Kök när Kerstin Fredlund, allmänläkare och med. dr. i livsmedelsvetenskap, engagerat berättade om vetets historia och Ölandsvetets potential på temat ”Från mångfald till enfald… och åter?”


Vi fick lyssna till en intressant tidsresa genom vetets historia. Spannmål från gamla kultursorter har brukats och ätits av människor genom årtusenden, men idag äter vi nästan enbart vete av moderna sorter som raffinerats till vetemjöl.


Ölandsvetets goda egenskaper är byggda på det ekologiska kulturspannmålet speltvete som är extra rikt på protein. Mjölet är osiktat och har kvar alla vitaminer och näringsämnen. Smakupplevelsen av nybakat bröd får en helt ny innebörd.


Lantbrukaren Susanne Eriksdotter från Isgärde Kvarn, som bland annat maler och säljer mjölet direkt från luckan på sin gård, hade med sig ett knippe långa vetestrån. Tack vare strånas djupa rotsystem tar vetet enklare upp vatten, näring och mineraler. Mjölets fina bakningsegenskaper passar utmärkt till matbröd, knäckebröd, skorpor, pannkakor och paj.


Nästa onsdag den 1 augusti avrundar Öland Kust till Kust Intresseförening säsongens frukostträffar med att projektledaren och före detta landshövdingen i Kalmar län Stefan Carlsson presenterar pågående utredning kring frågan Öland- en kommun?


Text Elisabeth Öhman

Bild Elisabeth Öhman, Torbjörn Cederholm


25 juli

Öland en kommun?

- Fortsätta som nu, ökat samarbete eller sammanslagning

Stefan Carlsson, projektledare, f.d. landshövding Kalmar län


Nu pågående utredning om hur Öland ska organiseras i framtiden ska belysa tre perspektiv:

fortsätt som nu

ökat samarbete

sammanslagning till en kommun


Utredningens förslag presenteras för de båda fullmäktigeförsamlingarna efter sommaren 2018. Beroende på vägval så kan en omröstning om kommunsammanslagning ev. bli aktuell i samband med EU-valet 2019.

REFERAT


Öland – en kommun eller två?


Ska Öland bestå av en enda kommun eller ska Borgholm och Mörbylånga fortsätta vara två kommuner?


Det var frågan när utredningens projektledare Stefan Carlsson gästade Öland Kust till Kust Intresseförenings frukostträff i Sandviks hamn. Den pågående utredningen ska ge ölänningarna ett hum om vilken organisation som på bästa sätt möter de utmaningar som kommunerna står inför. Alternativen är att kommunerna arbetar vidare som idag, utökar sitt samarbete eller slås samman till en kommun.


Stefan berättade att öppna möten har hållits runt om på Öland, dels för att informera om de olika alternativen och dels för att samla in åsikter från ölänningar, företag, föreningslivet och kommunanställda. Att frågan slår an många känslomässiga strängar är inte att tvivla på med tanke på de åsikter som ventilerats.


Utredningens förslag ska presenteras för de båda fullmäktigeförsamlingarna efter sommaren, och i slutet av året är det dags att fatta beslut. Röstar kommunerna för ett ja blir det folkomröstning i samband med EU-valet i juni 2019. Går förslaget om en kommunsammanslagning igenom kan det blir verklighet 2023.


Text och bild

Elisabeth Öhman


1 augusti