Öland Kust till Kust Intresseförening
Vi är en ideell förening på norra Öland. Föreningens ändamål är att bidra till bygdens utveckling,
till glädje och nytta för boende, besökare och näringsidkare.
Frukostmöten 2022
Plats: Sandviks Fisk och Hamnkök
Tid: Onsdagar kl 9-10 (se datum i programmet nedan)
Kom gärna i god tid så du hinner betala inträde, köpa kaffe mm.
Kaffe/te och smörgås mm finns att köpa från restaurangen.
Vid tjänligt väder är vi på uteserveringen, annars inomhus.
29 juni
Lär känna Ängshöken – Ölands luftakrobat
Anders Åberg, samordnare för ängshöksåtgärder
Projekt Ängshök
Ängshöken är en karaktärsfågel för Öland, som också är dess huvudutbrednings–område i Sverige. Ängshöken är en rovfågel som är anpassad till att häcka i stäppliknande miljöer, biotoper som återfinns på Öland. Ängshöken är en medelstor rovfågel med stor vingyta vilket gör den till en mycket skicklig flygare.
Mer information om projektet
http://info.svalgarden.se/angshok/
Om Anders Åberg
Anders fågelintresse startade tidigt, i mitten på 70-talet. Hans fågelintresse har varit en
hobby som han ägnat mycket tid.
Sedan några år tillbaka har Anders jobbat i
Ängshöksprojektet som startades 2013 av Gösta Friberg.
Från i år (2022) är Anders
samordnare för projektet.
6 juli
Bli Bi-räddare
-ett samtal om biologisk mångfald
Gösta Skoglund
Om föredraget
Den mat du äter en vanlig dag består till ca 30% av livsmedel som är direkt beroende av det vi kallar pollinering. Våra sädesslag pollineras med vindens hjälp, men många andra produkter behöver insektshjälp. Honungsbiet gör viss nytta, men det är de ca 300 sorterna av vildbin som gör jobbet. Omkring 30 av dem är humlor.
MEN … var tredje vildbi är utrotningshotat. Därför läser vi numera om projekt för att rädda bin. Även fjärilar och blomflugor finns med i dessa försök att minska förlusterna i den biologiska mångfalden. DU kan göra nytta för tex de öländska jordgubbslanden* … Hur då? Jo, bygg en fjärilsrestaurang som ger mat åt dessa värdefulla pollinerare (nektar och pollen).
Gösta Skoglund (tidigare orkidécyklare) berättar mer om hur man kan göra. I Linnés hembygd är man mitt uppe i projektet Barn Räddar Bin. Ambitionen är att var tredje förskola (av 183) i Kronobergs län skall inviga egen fjärilsrestaurang den 22 maj 2023. Samma dag redan nu under 2022 invigs kommunala pilotanläggningar i länets kommuner.
* En lättläst skrift från Jordbruksverket hittar du HÄR … om jordgubbar se särskilt sid 5.
Viktiga pollinerare bland 300 vildbin: https://cdn.naturskyddsforeningen.se/uploads/2022/03/24143425/31219_13bb4bb1f6e3b91.pdf
REFERAT
Jordgubbar med smak av bin
Binas betydelse för vår matförsörjning stod i fokus på onsdagens frukostträff på en solig uteservering hos Sandviks Fisk och Hamnkök anordnad av Öland Kust till Kust Intresseförening. Gösta Skoglund, tidigare folkskollärare, började pedagogiskt sitt samtal med att bjuda åhörarna på öländska jordgubbar. Utan pollinatörer, inga jordgubbar var budskapet.
Den mat du äter en vanlig dag består till ca 30% av livsmedel som är direkt beroende av det vi kallar pollinering. Våra sädesslag pollineras med vindens hjälp, men många andra produkter behöver insektshjälp. Honungsbiet gör viss nytta, men det är de ca 300 sorterna av vildbin som gör jobbet. Omkring 30 av dem är humlor. MEN … var tredje vildbi är utrotningshotat. Därför läser vi numera om projekt för att rädda bin. Även fjärilar och blomflugor finns med i dessa försök att minska förlusterna i den biologiska mångfalden.
Gösta menar att vi alla kan göra nytta för tex de öländska jordgubbslanden även om det sker i blygsam skala. Hur då? Jo, bygg en fjärilsrestaurang som ger mat åt dessa värdefulla pollinerare (nektar och pollen). Och sätt upp ett bihotell som gynnar vildbinas fortplantning. Som inspirationsgåva från Länsstyrelsens Naturvårdsenhet i Kalmar lottades 10 st bihotell ut bland åhörarna.
I Linnés hembygd är man mitt uppe i projektet Barn Räddar Bin. Ambitionen är att var tredje förskola (av 183) i Kronobergs län skall inviga egen fjärilsrestaurang den 22 maj 2023. Samma dag redan nu under 2022 invigs kommunala pilotanläggningar i länets kommuner. När är det Borgholms tur undrade Gösta.
Mot slutet var det många frågor som 50-talet åhörare ville få besvarade och hela samtalet avslutades med dragning av de 10 vinnarna av ett bihotell.
Torbjörn Cederholm
Om Gösta Skoglund
Den 7 april 1972 skrev vi på ett köpeavtal som innebar ”sommar mitt i den ”öländska biologiska mångfald” som redan då var favorithobbyn – fåglar och orkidéer.
Sedan dess med olika infallsvinklar åt ”miljö - på barns vis”, först i Friluftsfrämjandet, sedan på en länsskolnämnd med projektet ”Med klassen i naturen”.
Nästa steg i egen firma med uppdrag åt Håll Sverige Rent – en bestseller blev ”Utebildning”.
På senare år i Växjö ”Barnens Matland” och nu ”Barn räddar bin”.
Gösta Skoglund överräcker ett bihotell till vinnaren Maria Sahlström.
Foto: T. Cederholm
Foto: Rose Hollis
13 juli
Feelgood inom litteraturen
- en genre att må bra av både som läsare och författare
Jenny Clevström, författare, kommunikatör och skribent
Om Jenny Clevström
Jenny är tidigare journalist och kommunikatör och har sedan många år tillbringat somrarna på Öland.
Jenny debuterade som författare 2021 och har sedan dess kommit ut med två feelgoodromaner, Kirskålsgrannar och Tistlar i handelsträdgården, som tillsammans sålt i över 20 000 exemplar.
Hennes tredje bok, Trubbel i musteriet kommer ut hösten 2022.
REFERAT
Feelgood, en genre att må bra av
Inramningen på onsdagens frukostträff, arrangerad av Öland Kust till Kust Intresseförening, var perfekt. Solen strålade och en ljum västvind fläktade uteserveringen hos Sandviks Fisk och Hamnkök när Jenny Clevström tog sig an dagens ämne; Feelgood inom litteraturen – en genre att må bra av både som läsare och författare.
Jenny, själv författare inom feelgood, berättade inlevelsefullt om sin egen väg till författandet och hur hennes egen livsresa på många sätt speglade den som huvudpersonen i en feelgoodroman ofta genomgår. Hennes första bok, Kirskålsgrannar, fungerade som ett eget ”må-bra-projekt” under ett skede i livet när en förändring var nödvändig.
Några utmärkande drag, enligt Jenny, hos en feelgoodroman är att den ofta startar i en dramatisk händelse som leder till en livsförändring, en personlig resa mot ett enklare och mera jordnära liv som innebär nya möten och kontakt med naturen. Det är ofta mycket vardagshändelser men, som Jenny förklarade, bullarna är mer nybakade och rosorna doftar ännu lite mera.
En av frågorna från publiken gällde om det finns manliga feelgoodförfattare. Det gör det, även om kvinnliga författare är i klar majoritet. Ett exempel är Markus Jarl som vann tävlingen Årets feelgood 2021 med romanen Dina färger var blå.
Jenny debuterade som författare 2021 och har sedan dess kommit ut med två feelgoodromaner, Kirskålsgrannar och Tistlar i handelsträdgården, som tillsammans sålt i över 20 000 exemplar. Hennes tredje bok, Trubbel i musteriet, kommer ut hösten 2022.
Frukostträffen avslutades med utlottning av tre exemplar av boken Kirskålsgrannar.
Text: Torbjörn Cederholm
Foto: Rose Hollis
20 juli
Musikalisk vandring i sommaren
Chorus Mixtus, körledare Ingemar Jonsson
Läs mer om Chorus Mixtus HÄR
REFERAT
Musikalisk vandring i sommaren
Säkert var det en och annan nyvaken semesterfirare på ställplatsen som satte morgonkaffet i halsen när kören Chorus Mixtus stämde upp i skönsång på Öland Kust till Kust Intresseförenings frukost i Sandviks hamn i onsdags morse.
Efter att publiken på den fullsatta uteserveringen vid Sandviks Fisk och Hamnkök inbjudits att delta i uppsjungningen av ”I sommarens soliga dagar” var struparna klarade och ett välkomponerat sångprogram tog vid.
Uppdelat i tre avdelningar, med anekdotiska presentationer emellan, fick publiken njuta av nio sånger där körens stämmor fångades av den lätta morgonbrisen och slingrade sig lättsamt upp mot den blå sommarhimlen.
Under ledning av Ingemar Jonsson framfördes bland andra ”Sommarpsalm”, ”Uti vår hage”, ”Länge leve livet” och ”Öland - solvända och blomsterkoral”. Till de mer okända hörde Povel Ramels underfundiga kortvisa ”Gary Gråsugga” som charmade publiken med sin eleganta textknorr.
Avslutningsvis sjöng kören signaturmelodin till ”Allsång på Skansen” där Lars Berghagens musik fått en anpassad text för Öland:
Öland i mitt hjärta,
låt mig besjunga Dig nu.
Åldrad i ungdomlig grönska,
öarnas Ö, det är Du!
Av öar jag knner i världen
är Du den ö som fått allt.
//Genom sundets kärlek
till havet är Du
en blandning av
sött och salt//.
Så sant som det var sjunget.
Text Elisabeth Öhman
Foto Rose Hollis
27 juli
Ölands Järnväg
- En historisk resa om järnvägsepoken på Öland
Fredrik Andersson & Peter Norell, ordförande resp. kassör i Föreningen Ölands Järnväg
Om föredraget
Föreningen Ölands Järnväg arbetar med att bevara järnvägens historik och matriel. Vi tar Er med på en spännande resa från hur Järnvägarna på Öland kom till, vad man hade för förväntningar med trafiken, rullande matriel, utveckling samt nedläggningen av Ölandsbanorna i början på 60-talet och vad som finns kvar idag!
Tag plats!
Persnäs station ca 1910
REFERAT
Tag plats, stäng dörrarna!
Näst intill besöksrekord blev det när Fredrik Andersson och Peter Norell från Föreningen Ölands Järnväg levererade kulturhistoria på Öland Kust till Kusts frukostträff i Sandviks Hamn i onsdags. Det oberäkneliga väderläget gjorde att träffen genomfördes inomhus på Sandviks Fisk och Hamnkök, och när varje ledig stol uppbringats var det ståplats som gällde.
Intresset för järnvägsepoken är uppenbarligen stort för när Fredrik Andersson berättade om järnvägsepoken från starten 1901 och fram till nedläggningen 1961 lyssnade alla andäktigt. Ett stycke svensk järnvägshistoria rullades upp, kryddat med anekdoter och flera historiska milstolpar.
Den 55 km långa, smalspåriga järnvägen mellan Borgholm och Böda invigdes i december 1906. Tre tanklok från Tyskland införskaffades för driften, och ett lokstall med vändskiva byggdes både i Borgholm och Böda.
Tre år senare kompletterades järnvägen med den 96 km långa sträckan söderöver från Borgholm till Näsby vid Ottenby. Totalt blev nu sträckan drygt 15 mil lång med en spårvidd på 891 mm och totalt fanns drygt 60 stationer och hållplatser längs sträckan. Borgholms station var lite finare för det var den enda som försågs med en riktig perrong. I början av 1940-talet kom rälsbussarna, först de röda, sedan de gula.
Fredrik guidade oss längs med järnvägen på ett kunnigt och intresseskapande sätt. Av de efterföljande frågorna att döma fanns det en hel del järnvägsentusiaster i publiken. En viss saknad efter en svunnen epok kunde märkas, en epok som nostalgiskt nog numera bara kan återupplevas genom att betrakta de kvarvarande stationshusen, föreviga en bevarad semafor vid Borgholms station eller upptäcka rester av banvallen som löper parallellt med väg 136. Ett tips är att besöka Lindby station där både stationshus och vattentorn finns bevarade.
Mer fakta om järnvägen finns att läs på http://www.olandsjarnvag.org. Även vänföreningen Södra Ölands Järnväg har mycket intressant, historiskt material om epoken.
För den intresserade kan berättas att besöksrekord på frukostträffarna i Sandviks hamn innehas av artisten Lill Lindfors som den 23 juli 2015 samlade över 300 åhörare till en morgontidig pratstund med tillhörande skönsång i ackompanjemang av gitarristen Mats Norrefalk.
Text Elisabeth Öhman
Foto Rose Hollis
3 augusti
Flundrorna, fisket, framtiden
- är flundran räddningen för det öländska fisket?
Tore Johnsson, fiskare
Om Tore
Tore har fiskat sedan början av sjuttiotalet. Tog över familje-företaget i slutet av sjuttiotalet och har i huvudsak bedrivit torskfiske men även lax och numera, pga olika regelverk, piggvar och flundra. Tore har också seglat som överstyrman i handelsflottan under vissa perioder och har haft olika roller i fiskets organisationer under dom senaste 25 åren.
REFERAT
Fågel, fisk eller mittemellan?
Flundrorna, fisket och framtiden var temat för Öland Kust till Kusts sista sommarfrukostträff i Sandviks hamn. Yrkesfiskaren Tore Johnsson från Böda på norra Öland berättade engagerat om fisket och riktade fokuset på flundran – är den räddningen för det öländska fisket?
Svaret därpå torde vara svävande, ty fångsterna som landas blir mindre och mindre. Vad beror det på? Skarv och säl och en förmodad miljöpåverkan anges som några av orsakerna, fler kan finnas. Återväxten för småflundrorna är god, men sedan är det stopp. ”De förvinner någonstans, men vart?”
Även det starkt reglerade torskfisket berördes och där redogjorde Tore för scenariot att spigg äter torskägg vilket naturligtvis resulterar i att ingen torsk växer upp. Även förekomsten av piggvar och ål har tyvärr minskat.
Tore har ett gediget engagemang inom yrkesfiske. Trots att han som ung bestämde sig för att inte bli fiskare blev han det ändå. Med åren har han gjort avtryck som ledamot i lokala, regionala och nationella fiskesammanhang. I dag driver han ett projekt tillsammans med SFPO, Sveriges Fiskares Producentorganisation, Havs- och vattenmyndigheten och SLU, Statens lantbruksuniversitet, där syftet är att registrera prover i sjöbottnarna öster om Böda hamn. Projektet pågår 2002 ut och vi väntar med spänning på resultatet.
Under tiden funderar Tore på hur EU hanterar fiskeripolitiken generellt. Kontroller och regleringar än inte lösningen på problemet.
”Misstaget var att EU inte klassade Östersjön som ett innanhav. Då hade det funnits starkare resurser att driva de angelägna frågorna”, konstaterade han.
Tores föredrag utvecklades till en frågestund där publiken visade tydliga tecken på ett starkt engagemang för den tynande fisket. För vad ska vi äta om inte fisk?
En slutsats kan bli att även om fiskets minskade, landade tonvikt beror på fågel eller fisk så landar frågan i ordlekens mittemellan-land där ledtrådarna ropar på svar. Möjligheterna till ett ökat fiske i framtiden är ytterst kopplad till Östersjöländernas politik, som någon i publiken konstaterade. Frågan är bara var den gömda nyckeln finns.
Ett tips är att det bränns nere på sjöbottnen, så leta på fisk.
Text Elisabeth Öhman
Foto Rose Hollis
Copyright © All Rights Reserved
Öland Kust-Kust Intresseförening
Webmaster info@kust-kust.se